Usch! Den här dagen började så bra! Tänkt att en sån simpel sak kan sänka mig till botten! Jag har inte tänkt så mycket på mig och Simon på sistonde. Visserligen har det inte gått många dagar, men jag har stundvis lyckats blocka tankarna om han och fokuserat på annat. Men så idag kom han förbi jobbet, och då kändes det som att jag hamnade på ruta ett igen. Jag tyckte det var så himla jobbigt att inte få pussa han hej då och att inte få följa med han ut för att röka och fortsätta pussas med han... Som det var förr :o(

Förhoppningsvis kommer jag en vacker dag, må bra och ta tag i mitt liv som är mer eller mindre saboterat för tillfället, och bara få vara lycklig över att jag är jag och enbart leva... Jag längtar tills den dagen kommer.
Jag längtar tills den dagen kommer då jag känner att allting har en mening